Chockerande!

Ja ni, det är bara förnamnet!
Nejdu, fröken A (vet inte om vederbörande riktigt kan stå för sin tänkta handling, därav pseudonymen)
nu får du nog tänka om...
4 månader, just sayin´

chicks before dicks heter det ju, mihih 

halv åtta hos Kajsa


Jessika och Frida. Finsmakande och skeptiska, haha


Förrätt: chevrétoast med rostade pinje och cashewnötter


varmrätt: Krämig svamprisotto med aubergine


efterrätt: äppelpaj med vit choklad och vaniljglass



haha. Det gjorde du bra kaj!

Nu är det dock måndag igen och man tvingas tillbaka till den hemska verkligheten (började halv tolv idag och slutade ett. Huh!)
Så jag ska sätta mig med en kopp kaffe och plugga spansk grammatik...
Kanonkul (y)


Ally 2 år (dessa älskade barnkalas...)



Dagen till ära satte jag på mig en blommig klänning i lite 50-talsstuk. Väldigt mycket rik hemmafru möter barnen i bullerbyn (hann inte ta bild, så ni får använda fantasin)
Av moster Rebecka fick lilla Ally en målarbok, hon verkade väldigt entusiastisk och tjöt av ren förtjusning. Innan hon bokstavligt talat kastade iväg den och började med nästa paket, och så var den glömd.
Jag försökte att inte ta det personligt, men det var inte lätt. Lite senare fick jag i för sig det prestigefyllda uppdraget att ta hand om Allys favoritsnutte när hon skulle leka med kusinerna, då kändes det lite bättre.
Men nu ska jag sluta fylla era intresseboxar innan de svämmar över och ladda upp lite bilder istället!


Paket. Det tycks vara så att ju större man blir desto mindre blir dem.
Orättvist!










pappa ska också ha mat


fyra av sex små kusiner. (det är inte som det ser ut... Dom är V I L D A)

Så kom man hem då, lite halvt avstängd i hjärnan efter tre timmar med en massa skrik, gråt och hysteriska skratt... Och Allys elektroniska bobby-car (vad hände med den skonsamma, tysta versionen?)
i alla fall, så gjorde jag mitt bästa för att fly från allt detta genom att koncentrera mig på att äta för mycket tårta.
Inte smart!
Men efter en powerwalk på 1,5 h är samvetskvalen som bortblåst och jag kan utan att skämmas gå hem till Kaj för ännu en tre-rätters halv åtta hos mig middag :)

Och nu är jag sen!


den torsdagen... ("Miki serb 14 år")


Olof, Josie, Miki, jag, Alice. Coola


våra pojkar :)


Fanny, Josie, Ida. Baxxigt


Phanbau pallar inte


KOLLA VAD JAG ÅT TILL FRUKOST! :D eller...?


Alice&pundarAlbin


Okej, jag erkänner. Vi gick inte till matten 08.10
scones och kaffe på esprressohouse lät som en mycket bättre idé.

Martina och jag. Slitna


Josie och phanbau. Trötta

såå, nu det vara nog. Kolla in albumet på fb för mer info, haha.

halv åtta hos Jessika



mmmm!
Den här gången kom jag faktiskt ihåg att ta bilder på maten också, men de blev av väldigt dålig kvalité (mobilkamera...) de gjorde verkligen inte maten rättvisa. Så jag ska inte lägga upp dem.
Efter den trevliga middagen bestämde vi oss för att det var tjejkväll som gällde, så vi satte på sex and the city 2. Detta resulterade i att Frida gick hem när halva filmen hade gått och att Jessika somnade i soffan. Men jag och Kajsa, som de inbitna satc-lovers som vi är höll oss vakna ända till slutet!
Bra jobbat.

Nu blir det brunch på skånskans med mina kära klasskamrater som lämnar mig imorgon och åker iväg till paris/london. Madrid åker en vecka senare ju.
Puss!


Hon sa det igen

det finns en fara i att aldrig hitta vägen
och det finns något vackert med att vandra den ändå
 hur ska det gå?

vill bara vara, utan att förklara
varför kärleken tar skada, när man älskar med varann
på ett sätt som bara någon kan


Åh, Melissa







Ja, jag är lite dagen efter.

Och ja, jag festade på en vardag
ja, det blev lite mycket av det goda
ja, jag var jävligt trött i morse (ja, vi gick till skolan)
ja, det var lite av ett socialt självmord att visa sig sådan
men JA det var värt det.


Typ så ja...

bilder från kvällen utlovas, men eftersom jag (överraskande nog) inte var särskilt aktiv med kameran måste jag vänta på den där hemska dagen när de kommer upp på facebook.
Håll ut ;)

eh, vad hände?

Jag upptäckte en sida av mig idag som jag aldrig tidigare känts vid.

Kanske var det på grund av det faktum att jag följde med till kebabkungen efter skolan för att se på medan de andra köpte en kebabrulle...
Eller kanske för att jag gick en hel dag i skolan, som trots allt ligger på "den" sidan av nissan...
Kanske för att vi skulle dansa afro-dans och försökte tagga till det.

Men någonstans, djupt inom mig låg det alltså och lurade. Hur länge? 
när vi pratade om sånt flickor pratar om ibland (ja, även de fina)
det bara slank ur mig
" man ba aboow"

Fattar inte vad som hände.
Nästan lika pinsamt som när Fanny frågade när vi skulle "gitta"
eller nej, nästan värre. Har ni sett facebook-gruppen "tystnaden som uppstår när en svenne säger abow"?
hm, tror jag ska gå ur den...


halv åtta hos mig

ett något försenat inlägg om gårdagens flärdfulla förströelse, hihi.

Jag ska börja med att berätta hur chokerad jag var över att det gick så bra, att jag hade koll på allt, inte behövde stressa, att maten faktiskt såg ätbar ut och inte vidtog någon konstig, avskräckande färg eller konsistens...
Eller nej förresten!
Jag ska börja med att bekänna vilken otroligt dålig bloggerska jag är. För mitt i allt matos, skvaller, grytlappar o.s.v så GLÖMDE JAG ATT TA FOTON! Och eftersom vi alla var överrens om att det värsta som finns är långa, tråkiga blogginlägg utan bilder var ju detta enormt förödande... Men oroa er inte, jag tar bilder från nätet istället så kan vi låtsas att det såg lika fint ut "IRL" haha.
(Fast det var faktiskt ganska fint, jag får sluta vara så svensk och våga bejaka mig själv!)

så, nu när jag har inlett med denna lilla bekännelse kanske jag kan börja presentera kvällens meny. Först bjöd jag givetvis på en liten fördrink, så att jag skulle få lite mer tid. För det ska erkännas att det blev lite stressigt i slutet, haha!

*Förrätt: Krämig potatissoppa med rostad paprika och krutonger 


*Varmrätt: färsk pasta med gorgonzolaost, soltorkade tomater och oliver
(saknas på bilden, men de fanns på min!)
 

*efterrätt: krämig chokladbakelse


Sådärja, då hoppas vi på toppoäng, tävlingsmänniska som jag är så vill jag ta hem det här, haha!

Så fikade vi, igen.

Jaa, just precis.
Men what to do när man har en lektion om dagen, som börjar halv tolv och slutar vid ett?
Börjar vänja mig vid det här livet nu, med dagar fyllda av fika, shopping och bloggande haha!
Men snart blir det annat, åh herregud jag åker nästa söndag. Det är SJUKT! I lördags skrev och skickade jag ännu ett språkligt inkorrekt brev till min världfamilj som de troligtvis kommer att ha mycket roligt åt. Kände mig jätteduktig! (Notera att det var samma dag som jag var ute och sprang, snacka om att ta tag i sitt liv!)
MEN... Vad tror ni händer?
Jag får svar!
Redan nästa dag!! Så nu måste jag läsa, översätta och svara på det också...
Åhh! -.-

påtal om måsten, så måste jag gå nu. Ska ställa mig i köket och laga tre-rätters till mina tre finsmakerskor som kommer hit halv åtta och ska bedöma mina matlagnings-skills. Sist när vi var på middag hos Frida kom vi nämligen på den brillianta idén att göra vår egen version av "halv åtta hos mig" tvprogrammet ni vet? Och jag är först ut! Spännande...
Vad jag ska bjuda på är hemlighetsstämplat än så länge, men jag loovar att ni kommer få reda på det!

NÄMEN! Titta här, matlagningsproffsen själva!
(Från den älskade hemkunskapen i åttan)


Måste sluta lägga upp såna här bilder, haha! Men det är ju så kul :)

-

 but its beautiful, such a beautiful disaster
 and Íf I could hold on, through the tears and the laughter
would it be beautiful, or just a beautiful disaster

?


näee?!


Det kan inte vara sant, tänker ni.
Rebecka, i tränings-shorts och teamsportia-tröja?!
Hon ska väl ändå inte ut och spring eller något??
o m ö j l i g t !

Men jodå, det var precis det jag gjorde. Det gick sjukt dåligt, som väntat. Jag blev jättearg på mig själv, som vanligt och jag frågade mig själv mins 5 ggr vad fan jag höll på med.
Men jag gjorde det i alla fall. Lite styrka och yoga på det så fick jag väl förhoppningsvis ut någonting av det i alla fall.

KANONBRA!


För er som inte vet ska nämnas att jag hade världens järnkondis för något år sen eller så, när jag var en träningsmissbrukande fotbollsbrud. Förutom konditionen hade jag också världens lår, haha.
Nu, däremot är den enda träning jag ägnar mig åt dansen, vilket inte är så bara men konditionen är väl inte på tobb om man säger så.
Däremot slipper jag fotbollskroppen...
Fast låren är kvar.

Såå, nu vet ni. Kanske jag ska ta och berätta vilken färg jag har på mina strumpor också?
Nej... Inte idag :)


Som att se ett spöke

Helt plötsligt förvinner allt
det blir kallt inombords
och helt tyst.

Ögonen, vitt uppspärrade
vill inte se egentliigen
vill springa därifrån
och låtsas att jag inte såg

Klumpen i magen som fortsätter att växa
trots att den redan är alltför stor
iskall och kvävande

Tankarna som löper amok
utan att kunna ta fäste
utan förmåga att kunna samla sig

En stöt av obehag genom hela kroppen
rysningen
paniken
kylan...

Jag väntar på den, men den kommer aldrig
trots att jag ser dig
trots att du är så nära.
Och jag tänker att det alltså är sant,
att tiden läker alla sår

antar att jag inte är rädd för spöken längre.


Läser en bok och citerar.

"Vi har inte allt. Vi är för upptagna med att försöka hinna allt för att kunna få allt"


En sensommarfika på balkongen

Jag har noga iakttagit
och konstaterat
att många av de mest framgångsrika bloggerskorna skriver en väldigt talande rubrik (som ovanstående) för att sedan ladda upp två-tre talande bilder (de kommer) och sedan bara underrubriker.
Thats it....
Rakt på sak och brutalt ärligt.
Jag gillar det!
Så jag ska ge er ett sådant inlägg! (Det här var bara introduktionen alltså)



Det är kanelkringlor... Om ni inte såg det. Betalade 10 kr och delade
med Martina, tro mig det räckte!


insåg precis att mina solglasögon är för stora för mitt ansikte :(


Alice the host, the view of halmstad och the slott i bakgrunden.


Tillbaka till skolan?!



nee...
Eller?
Jodå. Duktiga jag masade mig vackert ur sängen fem över sex, eller okej då jag snoozade väl till kvart över kanske...
Duktiga jag tog på mig min väldigt representabla "back to school-outfit" bestående av vit blus instoppad i de enda jeansen jag tål.
Duktiga jag gick rakt in i skolan, utan att springa därifrån, som mina tankar sa åt mig att göra.
Bekräftelse i form av betyg. Duktiga jag!
Hade två "lektioner" idag, någonting som skulle likna en spanskalektion, och sedan en slags förberdelsekurs inför madrid, Daniel pratade spansk historia i en och en halv timma.
Innantill, från en stencil som vi själva kunnat läsa på 10 minuter. En halvtimma, max om vi skulle antecknat och reflekterat och grejjat också.
Jag dog, nästan.
Cirka två lektioner om dagen, så ser vårat schema ut nu dessa två veckor innan el viaje grande
Så jag kanske inte ska klaga, haha.


Fan.

Du får inte göra såhär.
Inte nu
inte innan jag vet
våga inte försöka få mig att släppa.

Jag får inte tappa kontrollen igen.

Fanny funderar

"varje gång jag loggar in på msn får jag faktiskt lite bekräftelse, det är en kille som ba -hej baby, älskar dig.
Asså han fular sig bara men jag tycker att det är fett jobbigt.
Fast han är schysst"

jag har en fransk vän, hon är fin.
Och otroligt underhållande.


det är tomt

Vaknar
för sent
ligger och drar mig
för länge
men det är ju söndag och jag har all tid i världen.

Tid att göra ingenting
och att samla tankarna
utvärdera och reflektera
väga för och nackdelar
komma fram till beslut.

Ja det är väl målet med det hela
att komma fram till vad man egentligen ska göra
vad man ska känna
men du gör det inte lätt, det ska du veta
för vad jag än belutar mig för blir det fel.

Om jag inte gör någonting alls blir det fel.

Söndag och all tid i världen
men det är bråttom
måste skynda mig
det kan vara så att jag har gjort någonting väldigt, väldigt dumt
jag måste återgälda det
innan någon skadas.

Men jag orkar inte ta tag i det
inte idag, inte nu
orkar inte bearbeta det
så jag låtsas att det är vad det borde vara:
ingenting alls och helt tomt.

för trött

men jag kan ju inte låta det faktum att jag fått ca 3 timmars sömn på ett golv inatt hindra att mitt hittills alldeles fenomenala bloggande läggs på hyllan!
Jag hade grymt kul igårkväll/natt, jag såg två stjärnor falla, ägde en moderat, dansade tills jag inte orkade mer, var tillräckligt berusad för att bara kunna vara, vaknade utan baksmälla eller ångestkänslor.
Sen gick jag min "walk of shame" hem med skorna i handen och åt pannkakor.

Såna här outfits-bilder ska man ha också har jag lärt mig.
För det har alla andra!
Och ja, det är en spricka i min spegel. Blev arg en gång, när jag var ung och dum.

 
 little black dress...

  
Men jacka och väska ska man också ha.

Övrigt bildmaterial från kvällen är det väldigt dåligt av måste jag tyvärr erkänna, jag hade alldeles för roligt för att orka med det, haha!
Tjugo över fem är klockan nu och vid sex ska jag kunna infinna mig hos Jessika i respektabelt skick, taggad för kräftskiva med tejerna... Hm
jag kanske blir väldigt allergisk och måste gå hem och sova.
Men det tror jag väl ändå inte!
Puss på er.


Fredag - fika, föra, festa

Sån är planen för dagen/kvällen/natten/morgonen? 
låter fint tycker jag!
Idag var sista dagen på jobbet, lyckades givetvis med att slarva bort min skåpsnyckel. Typiskt, jag som hade gjort íntryck av att vara så ordentlig och ha koll på allt...

Men snart är det alltså dags att hoppa in i duschen och raka benen igen...
Sen blir det nog på med den lilla svarta tror jag, det funkar alltid. Förfest hos Martina innan vi tar bussen ut till nissaström, alltså ut i ingenstans.
Men fest som fäen hoppas vi på i alla fall, haha.


Skål Skål! -one nignt in hölte.


Dags för en liten reunion

och nu blev jag nästan helt till mig av nostalgi...
Middag med mina allra första egna bästa tjejkompisar ikväll.
Underbart.
Sitter här och tänker på hur otroligt mycket man delar tillsammans med sina vänner.
Skratt och tårar
minnen och hemligheter
godis...
vissa delar till och med på pojkar, haha
nej men ni fattar.

                   JessikaRebeckaKajsaFrida

Vi gick i sjuan tror jag. Ingen sågs utan den andra.
Det var enkelt.
Och vi var förjävla snygga!

Vi är absolut ingen felfri kombination, vi älskar inte varandra alltid, vi skrattar inte tillsammans alltid och vi delar verkligen inte alltid åsikter.
Men det spelar ingen roll, ni är en del av mig som alltid funnits och som antagligen alltid kommer finnas kvar.
För vi har format varandra.
utan er hade jag antagligen inte varit den jag är.
Det är lätt att ta för givet, för man vet att det finns där
och att det kommer att finnas imorgon
men jag kommer ihåg när jag inte var säker
hur ont det gjorde
då insåg jag hur mycket det betyder att kunna ha någon för given.

Och nu har jag svammlat bort mig, det skulle inte riktigt bli såhär, utan mer som en kärleksförklaring svart på vitt pang bom... Men nej, ibland är det inte riktigt så okomplicerat.

inlägget ni alla har väntat på...

För jag misstänker att ingen av er har sovit riktigt bra inatt
och att ni någon gång i timman sådär kollat bloggen för att se om jag skrivit någonting om gårdagen.
Frågor har osaligt hemsökt era tankar...
"Hur gjorde Becka nu igår, gick hon ut och svängde med sina nyrakade ben?"
"Tänk, hon kanske aldrig rakade benen utan gick hem och åt choklad istället..."
"Eller hon duschade nog hemma, hon skulle väl inte gå till jobbet med orakade ben,
eller skulle hon det??!?!!"
"m å s t e  v e t a  v a d  B e c k a  g j o r d e  i g å r  k v ä l l !"
Jodå, jag vet nog, min lysande statistik vittnar om detta.
Haha...

Men, nej.
Föga förvånande åkte jag inte hem med orakade ben utan självklart hoppade jag in i Martys dusch, tog för mig av hennes schampo och diverse andra hygienartiklar, tiggde till mig en rakhyvel, rotade fram något bärbart i hennes garderob, gjorde mig fin med hennes smink och sprutade på lite av hennes parfym när hon tittade bort.
Sen åkte vi hem till wille för att dricka öl och lyssna på housemusik. Manligt 

Det var okej.
Jag kände mig inte vrålsnygg
eller överdrivet åtrådd
orkade inte riktigt koppla på charmen
jag dansade ínte helt utan hämningar
kände mig inte helt fri
jag gjorde ingenting jag kommer ångra

Men jag skulle ju faktiskt upp och jobba...
Man kan inte alltid vara på topp som man säger.


hos Martinnen

duscha eller fortsätta sunka?
raka benen i alla fall, det måste jag göra.
Fast inte om jag bara ska hem... Eller ska jag utföra mina sociala plikter?
Hm...

Fast måste nog faktiskt raka benen idag ändå....
Även om alla snygga byggkillar i källaren på jobbet är utbytta med halvfeta. medelålders män som kommit tillbaka från semestern. Fick reda på att den heta sjukskötaren hade blivit pappa också, det sög...
Men idag, när jag satt med på ronden
och läkarna talade i sina kryptiska läkartermer
smart är sexigt
då fick jag nytt hopp, nästan.
Synd bara att läkarlinjen är så lång och jobbig så att alla som kommer ut redan är 30+, typ.

Kanske ska satsa på den istället för oxford?
Hmm...

Men ett beslut i taget, ska jag åka hem eller vara bihang till Marty när hon har kul på sin lediga kväll?
Hon målar naglarna röda, vågat må jag säga
hon är på hugget ikväll!

 MAARRTINNEEN!

blöö

Jag vill inte ha någon jävla korv...
Även om den är vegetarisk.
Varför äta mat när man kan äta ostbollar?
Hm, kommer få vitaminbrist
mackor är gott.
Samma problem

fuck it
kom hem och laga mat till mig, jag är inte på humör!
Och NEJ jag vill inte ha korven som ligger i frysen.

tyst

Säg inte till mig att sluta tänka
även om jag tänker för mycket
alldeles för mycket.

Be mig inte att släppa och bara leva
utan att känna efter.

Jag försökte en gång
tänkte inte, trängde undan alla känslor
utom lyckan och pirret
hängav mig helt till något jag inte tror på
kände med skräckblandad förtjusning hur det är att sväva på rosa moln
att vara upphöjd.
Naivt och helt utan eftertanke.

Men verkligheten och med den tvivlet kom ifatt
givetvis
trots dina försäkringar om att jag var trygg
där uppe
jag var inte helt oförberedd när du knuffade ner mig
även om jag inte ville tro på det.

Dina händer i ryggen
dina ögon som stint såg mig falla
aj...

Det misstaget vill jag inte göra en gång till.
Fattar du?
Säg inte som du gör då.

helg update

Fredagen var inte mycket att tala om, jag var trött och tvingade mamma och pappa att titta på film med mig
Jag hade glömt att pearl harbour är så otroligt vinklad...
Jag har också ändrat uppfattning i fråga omm vem av de båda hjältarna som är hetast...
Sen däckade jag i sängen och sov för länge.

Lördagen däremot bjöd på lite mer flärdfullhet och jag fick visa mina skills som mingelprinsessa på min systers lilla garden-party.
Kanonkul...
Nej, så drog snabbt vidare till nästa födelsedagskalas, dagen till ära hade jag och Kajsa komponerat ihop en dikt till födelsedagsbarnet minsann.

"Matilda föddes en sommardag till allas behag
söt som få, med ögon blå
det började så bra, men lång tid skulle det inte ta
innan livet med häst förvandlades till en vild fest.
Matilda var strularN nummer ett, ofta blev det väldigt hett
vissa dåliga, många bra, några var verkligen ingenting att ha."

Sen följer lite hemlighetsstämplat skvaller om Matildas tidigare romanser, som kanske inte lämpar sig att skriva här hehe. Ni får nöja er med att titta på lite bilder istället.

 
 Jag och födelsedagsbarnet


 
 pröva present och pojkvän
 


 Vad säger man..?


Nu blir det söndasmys.


vår egen pundare, Matilda fyller år!


Det firar vi med några livsbejakande timmar i parken.
Och kastar onda blickar på de hurtiga idioterna en bit bort.
Tränar man för mycket kan man dö....
 
    
GRATTIS MATILDA!

            
Fanny och jag bjöd på en burk med livets godheter.
Choklad, cigg (på fina flickors vis i ett litet elegant etui såklart) och ett par härliga vänner.
Blir det bättre än så eller?



Ena halvan av cirkeln bara, men det gör ingentingen alls.

Jag tycker om er tjejer.
Mycket


Jag sa ju det

Att det inte skulle funka,
med alla korten på bordet, det säger ju sig självt...
Vad ska vi då spela med?

Mig spelar det ingen roll, jag är inte ens säker på att jag ville vara med.
Börjar tröttna på spel jag inte kan reglerna till.
Men jag tänkte, för din skull...
Du som sa, att du var en sån dålig förlorare.

Ett spanskt brev i min inkorg...

(Oroa er inte, det kommer en översättning också, haha)

Hola Rebecka, gracias por tu email. Disculpa mi breve respuesta, estoy ahora en Francia de vacaciones y contesto a tu email desde mi telefono :) Excelente tu español para haberlo aprendido en solo 1 año. Regreso a Madrid en unos 5 dias y te contesto mas extensamente y envio algunas fotos. Buen dia desde la Dune du Pyla :)

Jag vet inte vem av dem som skriver men hon/han säger i alla fall tack för mitt email, ursäktar sitt korta svar och skyller detta på att han/hon är i frankrike över semestern och att mailet är skrivet på en mobiltelefon (Nytäkande! Jag kommer få vara ute så länge jag vill, wiiiie). "Din spanska är utmärkt för att bara ha läst ett år" hehe... ? Hon/han åker tillbaka till madrid om bara 5 dagar och lovar ett mycket mer utförligt svar och även några foton.
Spännande!
Martina, min skummaste av alla skumma vänner jag har är övertygad om att jag kommer att inleda en affär med värdpappan Fernando, hmm. Får se hur detblir med den saken.
Och om han gör själ för sitt sex-klingande namn, haha ;D

    
                                           

                                           


                                            

                                                                       
                                                                          cant wait!


sådärja!

Efter många om och men (och några kanske) har jag äntligen blivit nöjd med designen på bloggen!
TACK Jessika för ditt tålamod!
Så, nu kan jag alltså börja blogga igen.
Jag kommer skriva om allt. Och lite ingenting. Förhoppningsvis kommer jag också kunna hålla er uppdaterade om allt bus jag har för mig när jag åker till madrid (5 september) genom bloggen. Fast det finns ju ifs facebook... Men jaa, jag lovar att ni ska få lite smaskiga detaljer här iaf, haha!

Påtal om madrid blev jag äntligen färdig med mitt brev till värdfamiljen, Gema och Fernando heter dem, det kommer säkert att bli jättebra! (Jag får eget badrum i alla fall)
Bifogade några bilder också, tur att jag är så HIMLA fotogenisk.... (hm, eller?)
Nej ni, nu börjar solen gå i moln här i trädgården, min stillsamma idyll börjar bli lite väl melankolisk när min spellista med blödigt, banalt och underbart börjar bli lite väl... banalt, hehe.

Och mamma vill ha datorn
Vi ses! /Rebecka

RSS 2.0