ear-rape!

Asså jag skojar inte
mitt öra har typ blivit våldtaget...
och nej inte bokstavligen förstås, jag har lyckligtvis inte blivit utsatt för den så kallade "fransken" men nära inpå känns det nästan som
och det här hade varit fett opassande om jag hade haft många läsare för då hade det säkert funnits någon som faktiskt hade blivit våldtagen i örat, på riktigt alltså

men i vilket fall som helst, så är mina hörlurar borta.
eller nej nu ljög jag, de är sönder.
Så nu har jag såna hörlurar med pluggar ni vet? såna som alla tycker är så jävla bra och high tech typ..
Och jo, jättekul för er som har så tänjda öron att ni får in en hel sån plugg i örat och dessutom kan få den och stanna där, men det har inte jag!
När jag förklarade detta problem för min telefonkille (jo, jag har faktiskt en egen telefonkille, jag tappar bort telefoner ganska ofta så behöver en egen....) så skrattade han bara sådär överseende som han alltid gör när jag ställer dumma frågor och så förklarade han tålmodigt för mig att det finns ju olika storlekar och så la han ner ett par i den minsta storleken, ville inte lyssna på mina protester och så fick jag vackert betala (kanske ska byta telefonkille....)

så skulle jag ut och springa bort bakfyllan och tröttheten sen igår nu då, med mina nya hörlurar i högsta hugg
och plopp
så ramlade den ur...
vart femte minut typ
och ni vet, när man är ute och springer och är lite taggad sådär så kan man ju inte riktigt kontrollera sin aggression eller sin styrka, så mitt stackars öra (det är bara det ena som är för trångt) fick gång på gång utstå en hård stöt rakt upp bland de inre organen och nu när jag tog ut den (hörluren alltså) så kändes örat helt våldtaget...
inte alls kul faktiskt

jaja, nu är det parkhäng på g minsann!
Mysigt mysigt.
Funderar på att göra pannkakor till gänget, i mån av tid
vi får se hur det blir med det...
Det där med att förvalta tiden och sådär är inte riktigt min grej faktiskt
puss!

hos Kim

hallå hallå i stugan!

Sitter hos Kim och sunkar nu, har precis jobbat så luktar rengörningsmedel (citrus), damm och kaffe typ...
Tilda och Jessika är också här och snart kommer pojkarna också så ska vi ha taco-kväll och sen blir det feeeeeest!

Känner mig fett effektiv faktiskt
det är inte varje dag man hinner med att både vara working-lady, svenssonsvensson (med tanke på tacolördag alltså) och fancy partygirl på en kväll!'

Nu ska jag hoppa in i ducshen och tvätta bort rengörningsmedlet och sen ska jag smörja in mig, sen ska jag måla mina naglar och sen ska jag sminka mig och sen ska jag sätta in örhängen och sen ska jag klä på mig och äta tacos, ja ni fattar....

Nu får jag inte skriva mer för Kim har beordrat mig att hoppa in i duschen SNARAST
Puss!

hemmakväll



Jag och mamma är ensamma hemma
pappa är borta alltså.
Man skulle väl kunna tro att vi skulle haft tjejkväll och typ äta choklad och bada och prata problem och så
men det blir man ju inte klokare av
så vi ska spela alfapet.

Jag är ganska bra på alfapet faktiskt, jag har lätt för att komma på nya ord och så och övertyga andra om att de visst existerar
och så är det aldrig någon som riktigt orkar tjaffsa med mig för att jag är så envis och pretto typ
det är därför jag har glasögon på mig på bilden. Behöver inte det egentligen men tänkte att alla skulle tänka att jag såg så smart och påläst ut att ingen skulle våga säga emot mig om jag mot all förmodan skulle möta någon av er i alfapet någon gång....

Jaja, ha det bra på klubben eller vad ni nu ska utsätta era stackars små understimulerade hjärnceller för denna afton.
Haha

puss på er!

happy potter!

Ikväll är det Harry Potter maraton som gäller! Får se hur det går med tanke på att alla åtta filmerna sammanlagt är typ ett dygn långa....
Ja, kan ju lova att jag inte kommer vara mitt fräschaste jag imorgon kanske.
¨
men vad gör man inte för Harry och gänget liksom?
Själv är jag lite av ett inbitet Harry Potter fan måste jag nog säga. Eller har varit i alla fall...
Jag har läst alla böckerna lite för många gånger för att skriva det här utan att bli stämplad som helt freakad nörd och jag kommer ihåg att jag alltid tog på mig mammas svarta schal, hämtade en pinne i trädgården och låtsades att jag var hermione. (Det är typ därför jag är så pretto nu på vuxna dar, haha)

Sen kom filmerna och allt var så mysigt och magiskt och Harry fattade ingenting och voldemort var så elak och malofoy lite småsnygg men ändå så dum så man ville inte veta av honom och snape var så läskig.....

Sen växte man upp och allt blev mycket krångligare
allt var liksom inte svart och vitt längre
Snape var både dum och snäll, folk började bli kära och stod och pussades och äcklade sig och harry potter själv blev en självisk brat och allt blev så jobbigt att hålla reda på och så visste man varken ut eller in längre...
Lite som livet självt liksom



man kan ju inte annat än att älska harry potter!
Nu är jag sen, så jag måste gå
puss!

Awesome!

Har haft en awesome dag på stranden med awesome folk (det blåste lite, och vi fick sand på ställen där det är ganska ohälsosamt att ha sand, och på ställen där det är obehagligt att ha sand. Typ ögonen)
har tagit en awesome, sandfri dusch precis och smort in mig med awesome, svindyra cremer som jag har fått i födelsedagspresent.
Lyssnar på awesome musik och taggar galet i min ensamhet, som min stackars pappa hade oturen att avbryta precis (Nakenchock! Men han skrattade bara bort det och frågade om jag ville ha majonäs på mackan.......)

Snart blir det ännu mer awesome tagg med mina flickor i tylösand där hoffmaestro spelar på solgården ikväll
sen drar vi in till stan och dansar och är allmänt awesome heeeela kvällen

och för att livet är så jävla bra
bjuder jag på en awesome livebild på mig när jag smörjer in mina ben


"because you´re worth it" typ
fast osminkat och fult

men jaja
fett awesome ändå...
Puss!

Måndags baarn

efter en ganska chill helg
(eller jag skojar bara, den var inte så chill faktiskt. Mycket fest och så)
men efter en fett chill och arbetsfylld söndag då
så var vi ju tvugna att fylla måndagen med lite glamour i alla fall

Mingelprinsessorna själva (Franska Fanny, Fina Fia och jag alltså) bestämde sig således för att gå och visa upp sig en runda på staden och kanske köpa ett och annat plagg på den snobbiga rean.
Ni som är lite vakna vet ju att det är tisdag idag och undrar kanske varför i helvete jag skriver om gårdagen och inte lever i nuet istället, men då kan jag tala om för er att jag har haft en förjävla dålig dag idag med sura busschaufförer, halvt misslyckad dansträning etc, osv...........

Så för att jag är ett såntdär måndagsbarn och därför lite trött idag, är det helt i sin ordning!
Sådetså

jaja, för att återgå till saken var alla mycket glada och nöjda i slutet på dagen.  Sofia hade fyndat på de där fina affärerna där man får så fina påsar, Fanny hade köpt en hel outfit på monki för ynka hundra kronor och dessutom fikat nästan gratis så alla franska hatkänslor var som bortblåsta denna eftermiddag. Själv hade jag köpt ett mineralpuder för fyrahundra kronor (mest för att irritera min far faktiskt...) samtidigt som jag inte visste till mig av lycka över att min vanliga bh-storlek visade sig vara för liten (NEJ, jag tror inte att de kan ha märkt fel och NEJ, det var inte en annorlunda modell!)

sen när vi skulle skiljas åt och Sofia hade köpt sås på hemköp enades vi om att vi kunde ju inte gå hem och lägga oss nu, mingelelit som vi var så vi bestämde oss för att mötas för ett glas vin eller två på kvällen.
Det slutade således med fyra cider, tre glas vin
och ett glas vatten för Franska Fanny

Det hela var mycket roligt faktiskt

Servitris: Vill Du ha påfyllning?

Franska Fanny: Nja, jag avvaktar

Servitris: Vatten, jaha okej

Sen fick Fanny ont i huvudet och vi skojade högljutt om att vi behövde mer vattten
Fanny tyckte att servitrisen tittade mycket lustigt på henne, jag och Fia fnissade som små flickor
och sen blev jag leggad i baren
lite förolämpande faktiskt. Har ju vart 18 i nästan en hel vecka nu...


jag igår. Tröjan är fett ny btw. Rea på sisters, eller jaha ni har inget jobb så ni fick inte lön igår? heheheheehehheehheheheheehhehehehhehehe (asså förlåt. Jag ömmar faktiskt för de arbetslösa och de svaga i samhället, har fått för lite sömn bara så reptilhjärnan tog över liksom)

Ikväll stannar jag hemma och äter kinesmat (är det verkligen politiskt korrekt att säga kinesmat?) och spelar sims typ. Så stör mig för helvete inte!

Haha, puss på er!

ms fix it!

Nu efter fyra dagar med en massa festligheter etc mm osv
så känner jag att det är dags att ta tag i livet
jobbade innan idag så det fick väl ner mig på jorden litegranna, men det räckte liksom inte riktigt...
Jag kände att jag behövde mer

I vaniga fall när jag känner så gör jag alltid samma sak:
byter lakan i sängen och går/springer en runda. Då känns det alltid jättebra sen. Seriöst, jag mäter typ mina perioder i livet i sänglakan. Nu när jag har fått struktur och grejer efter allt detta livsnjutande har jag tillexempel bytt ut de chokladfläckiga, gosiga sidensängkläderna mot fräscha, vita i bomull istället för att liksom markera för mig själv att numera är jag fräsch och vit någon vecka typ...

I vilket fall som helst så har jag alltså redan bytt lakan så det funkade inte riktigt..
Känns lite för sent för en joggingtur också. Asså i vanliga fall hade jag bara satt på sims och sen hade allt vart bra liksom, man blir lite hjärntvättad av det nämligen
men nu liksom kliar det i fingrarna av en annan anledning; jag har ju fått så mycket fina presenter och det känns nästan ovärdigt att rada upp de nya böckerna bland de gamla dammiga, eller att ställa in de exklusiva cremerna i badrumsskåpet......

Så nu måste jag möblera om på mitt rum.
Det här är en av mina mycket charmiga egenskaper måste jag säga, jag blir väldigt lätt engegerad i såna här små projekt och tycker att allt är jätteroligt och om man typ ska tapetsera om eller nåt så har jag alltid väldigt starka åsikter om vilken färg det ska vara och hur tavlorna ska sitta och så....
Nackdelen är bara att jag tappar intresset typ en timma efteråt.

Typ som nu, så började jag blogga istället liksom
och nu sitter jag här, med hela bokhyllan utriven och allt huller om buller
och känner inte riktigt alls för att möblera om längre. Får feta flashbacks också... När jag var liten och skulle städa mitt rum minns jag att det ibland pirrade till i magen och liksom kliade i fingrarna och jag såg framför mig hur fint det skulle bli om jag typ tapetserade hela ena väggen med planscher från "min häst" typ
och sen satt man där, med en halvfärdig hästplanschsvägg, utan ork eller motivation att göra färdigt
och rummet var fortfarande ostädat.

Lite så känns det...
Menmen, ska försöka ta mig själv i kragen. Vuxen och så ju!
Puss


Jag älskar komplimanger...

Efter min givande, stimulerande och självboostande springrunda kände jag mig riktigt tillfreds och sådär härligt nöjd med mig själv
lite som att jag var superwoman och precis hade räddat en liten pojke från sin elaka styvmor typ
eller som att jag var superwoman och precis hade räddat mig själv från ett liv som soffpotatis närmare bestämt kanske...

Anyway, ni vet känslan...
Då plingar det på dörren
i vanliga fall hade jag nog slängt en blick i spegeln och försökt se liiite mindre sönderknullad ut innan jag öppnade dörren (asså, jag var ju inte sönderknullad bokstavligt talat. Jag hade ju varit ute och sprungit ju... Så alla mina frikyrkeliga läsare kan vara lugna. Inga hedonistiska, syndigt utomäktenskapliga glädjeämnen här inte!)
men nu var jag ju så nöjd med mig själv och mina meriter att jag trodde att jag såg jättesnygg och fräsch ut så jag öppnade dörren och möttes av min moster Ingis och kusin Jakob.

moster Ingis: Oj... hehe. Dagen efter? (syftar på mina träningskläder och feta hår antar jag.)

Kusin Jakob: EEEEEEEEEEHHH..... Vad fan har du gjort??!!

Asså...
Moster Ingis försökte ändå hålla det hela på en lite skämtsam "det är helt okej att vara ful"-nivå
men chocken och fasan i kusin Jakobs ögon....
Det var så hemskt att jag i all hast, glömde bort att göra mina styrke och stretchövningar och istället SPRANG till duschen och tvättade håret jättelänge och smorde in mig med mina dyraste cremer och tog på mig mina finaste trosor och en fin tunika och satte mig i trädgården för att dricka kaffe och blogga.

Så nu känner jag mig lite chic igen faktiskt.
Tur det, ska snart iväg och vara sådär social och se sådär snygg ut igen ju

Puss på er!


Senaste nytt, action på 350-bussen

Godmorgon
Jag heter ........ (namn) det här är gt-nytt
(övar på min framtida image som milfig nyhetsuppläsare, har lagt till det på min "när jag blir stor-lista".)

Det var på halv tolv bussen från gullbrandstorp som skulle eskortera ett antal överförfriskade ungdomar in till halmstad igårkväll som en dispyt mellan en medelålders man och ett part pojkar i övre tonåren inträffade...
Bussen blev hemskt försenad då busschauffören larmade polisen och blev tvungen att stanna bussen vid åkern mellan gullbrandstorp och ranagård. Ett gäng partysugna tjejer, som för övrigt firade en 18årsdag befann sig på bussen vid tillfället och beskriver det hela som en mycket omskakande händelse....

Fast ja, lite spänning i vardagen skadar ju aldrig.
Kände faktiskt att jag levde upp till min nyblivna myndighet när jag gick fram till busschauffören, log mitt gulligaste leende och frågade vad vi väntade på
sen spärrade jag upp ögonen och frågade hur lång tid polisen skulle ta på sig och när vi skulle komma härifrån
då smalt han allt lite
men starta bussen tänkte han minsann inte göra ändå

Till slut kom poliserna, som förövrigt var "fett overkill" och "halvt lammköttiga" om man ska citera mina besvikna vänner, som nog hade hoppats på lite mer trygga pappa poliser liksom, de här verkade mer som typen som precis har kommit ut från polisskolan och tycker det är coolt att få gå runt med pistol typ

sen åkte i alla fall bussen vidare så att vi kunde festa.
Vi vuxna då alltså, barnen fick snällt gå hem och lägga sig igen
dom fick vara med på förfesten hos mig i alla fall
det är ju så i gt-ghetto ni vet, alla dricker med alla liksom, utan hänsyn till generationsklyftorna...


Bildbevis. Jag och minderåriga Ida


Fia, Erika, Fanny. Vuxna flickors klubb


Louise, jag, Martina, Sofia. Sana och Amie försöker komma med. Misslyckas


Ida och Antonia. Vi övar på vår nya, bitchiga drottning-image som speu-treor till hösten


fest i hallen eller


aw, tröttis

Det var allt jag hade att dela med mig av för denna gången.
Ikväll firar vi mig igen hihih (och Fidde lite också som fyller 20) med att gå ut och äta
mysmys
får se om jag går ut ikväll också eller om jag går hem och sover.
Jobbar imorgon och måste ta lite ansvar nu och så ni vet

nu ska jag ut och springa en runda! (haha, förlåt. Jag vet att jag ger er ångest nu för att inte ni själva är ute och springer. Det var inte meningen)
Puss!


pigga och glada eller?

aaa, fast nej...

Kände mig ganska pigg faktiskt, när jag vaknade upp i Sofias eleganta flickrum
men sen vaknade jag tillräckligt mycket för att inse att så var inte riktigt fallet.
Mina fötter känns ju lite sådär idag också
bussarna gick inte, det var onsdag igår ni vet
så vi fick gå
och jag, med mina 1,59 cm kände givetvis för att boosta med några centimeter till
snygga ben, mindre fräscha fötter kan jag ju avslöja...
Och där jagade jag bort alla potentiella loverboys med fot-fetisch, SCORE!

Jaja, första (lagliga) utekvällen igår då alltså...
Inget man inte sett förut dock (höhö)
nej men det var najs. Pojkarna var lika billiga som deras raggningsrepliker ("Försök se lite ful ut. Om du ska sitta och se sådär snygg ut kommer det inte bli lätt för dig ikväll")
annars var allt ganska dyrt och "exklusivt" faktiskt
Vi också...
Tror att vi krossade en del hjärtan, hhihiihih










charmigt...

Nej hörni nu ska jag hoppa ur pyjamasen och i min bithday-suite för att ta emot mina gäster snart dåe (haha, you wish...) Nej, blir nog en liten söt klänning istället vet ni vad. Mormor och grejer, får ju försöka vara lite anständig faktiskt

Puss på er!


Förfest!

Tjaa

Nu är det förfest, måste ju fira det här med att jag är vuxen och så
Av snacket har jag insett att jag ligger lite efter i vuxna flickors klubb, men jag intar den passiva rollen och tittar och lär liskom.
Ikväll blir det Kräääm, då ska jag minsann inte titta och lära för då ska det dansaaas!
och det vet jag ju hur man gör liksom

Nu undrar ni säkert varför i helvete jag bloggar när jag borde festa
det undrar jag med...

Jag undrar också varför Fisfia lagar pasta i köket
vuxenpoäng antar jag
bara att titta och lära!

Dani och Fanny sitter och pratar lite sofistikerat i soffan
snart ska vi dansa
jag är inte alls berusad!



Nu är det bara att pluta och köra!
Puss


Nu är jag stor tjej på riktigt!


(Bild från förra året typ, har faktiskt inte hunnit med att äta tårta ännu såhär på morgonkvisten... Fan vad smal jag var btw!)

Det jag vill säga är att jag fyller 18 år idag! :D:D:D
Wihoooo, asnajs och askalas och fest och paket och allt
men inte som förr

Ni vet, allt var så mycket mer spännande och roligt när man var liten
paketen var så stora och telefonen ringde hela tiden så man blev nästan helt trött och fick träningsverk dagen efter för att man hade sprungit så många gånger fram och tillbaka och så fick man nästan skavsår i öronen för att alla sjöng så högt och falskt för en.

Nu får man en massa grattis-sms och inlägg på facebook av folk man aldrig pratar med istället.
och så blir det popularitetstävling igen
typ "HA, hon fick bara 72 grattis på facebook, jag fick faktiskt 86, jag är mycket snyggare än vad hon är!!!"
och så måste den stackarn som bara fick 72 banta....

Haha nej jag skojar bara, nu när jag är vuxen måste jag ta ansvar och inte skriva om sånt trams...
Vuxen, haha fan vad najs.

Puss som fan på er! (Måste sluta svära också, det passar inte min vuxna image...)

Jag har väldigt rika vänner...


Det här är mina classmates Louise och Antonia von braun. (De är kusiner)
Som ni kan se på efternamnet är de lite finare och bättre än oss andra Norell, Nordén, Palm, Lönn och sånt
och ännu lite finare och bättre än alla Svensson, Larsson Nilsson etc (sorry about that, men ja, face the truth liksom)

I vilket fall som helst...
Vi har länge försökt komma till någon slags klarhet vad det egentligen är för anlik historia bakom våra egna små adelfröknars prestigefyllda ättnamn, men de är mycket hemlighetsfulla och inga av de teorier vi har har tyckts stämma

De är för godhjärtade och naiva för att vara släkt med Eva braun (Hitlers fru alltså) 
Louise blir ifs väldigt brun på sommaren, men det känns konstigt att såna gener skulle belönas med en adlig titel liksom, samma hake med möjligheten att någon förfäder någon gång skulle ha bakat de godaste brownisarna i världen typ (eller i tyskland hade kanske räckt...)

Jaja, i vår hopplöshet har vi alltså accepterat von braunis som en del i vår, ganska sossiga, gemenskap och tänker alltid på dom som vilken Svensson eller Nordén som helst.

Eller ja....
Det var innan igår
när jag var på utflyckt med min mor
göteborg blev det (lite bättre än varberg alltså)
och jag kände mig nästan lite som en von Norell själv faktiskt, när jag gick där och spatserade på en liten ledig shoppingrunda efter att ha lunchat mycket sofistikerat med min solbrända, semesterfirande mor.

Sen gick vi förbi ett visst skyltfönster och så fick jag ju ta ner mig själv på jorden så att säga...
(bildbevis):



Ja... Vad säger man?
Det var inte så att det bara var en bil heller, utan typ sju.
Jag la ihop två och två och förstod att det måste vara en beställning till Antonias ära för att hon har klarat körkortet. Med tanke på att hon kvaddade sin mammas fälgar här om dagen kan hon ju behöva några i reserv liksom
så måste det vara

tänkte jag och gick därifrån, lite besviken måste jag säga
jag hade nästan hoppats att våra von braunis var precis så oadliga som de verkar...
Men jaja, nu vet jag ju vart jag ska vända mig om jag har ekonomiska problem i alla fall
haha

Puss på er!

tjejmyyys!

Oj.....
Fett hemsk rubrik.
Typ "Heeeeeej, jag är en liten blondiiiiin som gillar små kanier och stora pojkar hihihihihihihih"
men ja, små kaniner eller inte, tjejmys är ju faktiskt aldrig fel.
Efter två timmar av oinspirerande och fett dåliga analyser av Tobbebobban kände jag att jag behövde få spendera en kväll med lite likasinnade faktiskt.

så nu sitter vi här
en bakfull Matilda
en tjurig Jessika
en energis Kim
och en bloggerska

i Kimpas helt nya lägenhet, där jag också tänkte spendera natten.
Trodde dessutom tills precis nyligen att jag skulle bli den första mellan hennes lakan så att säga
men nähä, pojkvännen hade tydligen hunnit före mig........
Så nu måste jag utföra lite ritualer och sånt för att fördrova synden från Kims annars så rena, obesudlade säng om jag ska kunna ligga där ikväll.
Inte för att jag tror att Kims pojkvän har aids eller nåt, verkligen inte.
Det hoppas jag inte i alla fall...

Nej nu är det nog fan bäst att avsluta innan någon blir sur!


Jag och bakitilda (LIVE!!!!1111)
Fett snygga iaf.

Ha en bra kväll!
Puss


Viva la France!

Igår var det tydligen frankrikes nationaldag
det var min väninna Franska Fanny inte sen med att berätta på facebook minsann
tur att hon är så fransk, så att man liksom inte missar sånt
eller så att man får vetskap vad en croc monsiuer eller nåt är. (Typ som en toast. Fast mycket bättre och mycket franskare. Fanny höll på att döda mig sist jag gjorde den jämförelsen, men hon kunde inte sätta fingret på vad skillnaden egentligen var)

Jag blev mycket förvånad när jag såg hennes status på fb dock, jag hade tänkt mig att hon och hennes franska far skulle sitta hemma med baguetter och vifta med franska flaggor eller nåt.
Men icke

Franska Fanny: "Firar Frankrikes nationaldag med fjärde sex and the city avsnittet :)"

Förvånad Rebecka: "Är det verkligen PK (politskt korrekt) att sitta och gotta sig framför amrikansk propaganda då Fannybau? Borde du inte ha en tyst minut för dina franska bröder som fått kasta in sina frysiska mössor i onödan istället?"

Franska Fanny: "Den sorg jag kände för mina borttvinade landsmän, som offrade liv och rum för det franska riket, fick mig att invalidiseras i ett förståndshandikappat stadium där min hjärna endast var mottaglig för amerikansk propaganda. Allt annat var som algebra för en treåring...Carrie & Co var medecin och inget annat."

Jaha...
Det förklarar ju saken, tänkte jag och kände mig tillfreds med att mina fördomar om fransk patriotism besannats än en gång.





Fett Fransk....

Nu kan jag inte sitta här minsann utan ska sköta lite sociala plikter istället.
Puss på er!

Bio!

Nu sitter jag här och äter och hoppas att jag inte ska spilla på mig.
Klockan åtta kommer Kajsa och hämtar upp oss, mig och Jessika och sen ska vi på bio. Någon film om en trollkarl med runda glasögon typ...

Jag gillar att gå på bio faktiskt
det är ju lite småmysigt sådär, men det är inte som förr.
Jag kommer ihåg min barndoms biosalonger, fyllda av förväntningar, skratt och smöriga popcorn. Jag orkade aldrig äta upp mina, men det gjorde ingenting sa mamma, jag fick ta en mellan i alla fall.
Man hade ju dessutom råd att göra så liksom, biobiljetten kostade ju bara 60kr på den tiden (å herregud, jag låter som min mormor när hon berättar att de brukade gå på matiné och köpa kola för 2kr....)

Nuförtiden är det hursomhelst helt annorlunda minsann.
Borta är den sorglösa, förväntansfulla stämningen och ersatt med någon slags världsvan "Jag har varit på bio asmånga gånger i mitt liv och jag tycker inte att det är värt 100 spänn egentligen men idiot, du sitter faktiskt på mitt säte"-känsla
Ingen vågar skratta högst heller, råkar man göra det, eller för den delen råka sätta i halsen eller fisa jättehögt eller nåt (fast okej, det har jag faktiskt aldrig vart med om om jag ska vara ärlig) så vänder sig hela bisalongen om och ger den skyldige fientliga blickar, som liksom skär igenom biomörkret....
Sen är det inte samma smörade popcorn längre heller.
Jag blir alltid så besviken
och så sitter det alltid någon jävel med nötter eller nåt framför mig
så får man viktpanik och ångest

Viktpanik och Ångest
det har jag minsann inget minne av från premiären av "Atlantis" eller "Spirit" eller några andra biobesök jag gjorde i den åldern faktiskt...

Jaja, nu vet ni ju vad jag har för mig ikväll i alla fall
känns extra viktigt att informera om det med tanke på att jag inte äger någon sån där iphone så att man kan "checka in sig" i tid och otid,

Pusshej!

Om att sänka sina förväntningar

I morse innan mamma och pappa lämnade hemmet för en liten pittoresk svenssonsvensson-trip med husbilen, låg jag ensam och lite villrådig kvar i sängen och undrade vad jag egentligen skulle hitta på under dessa ensamma dagar, med tanke på att jag redan har gjort sånt som man längtar efter när man inte har lov (bakat två kladdkakor i veckan, spelat sims en hel natt, tittat på e! och mtv en hel dag, gått i pyjamas till klockan fem, läst böcker och druckit te en hel kväll....)

I mitt hakvvakna tillstånd bestämde jag mig i vilket fall för att göra något drastiskt,
för att finna ljus i tunneln så att säga.
Så jag frågade min mor om vi skulle åka på utflykt bara hon och jag när de hade kommit hem.

Jag: Mamma..... (Med mitt gulligaste, mest nyvakna men ändå förväntansfulla tonfall så att hon genast skulle tänka tillbaka på den ljuva tiden när jag var tio och det inte  fanns några jobbiga hormoner, farliga pojkar eller hotande fester som kom emellan oss) Kan inte vi göra något bara du och jag någon dag?

Mamma: Jaaa, jo det är klart att vi kan, vad skulle vi då göra menar du?

Jag: Nej jag vet inte, åka någonstans bara. Köpenhamn kanske? Äta glass på ströget, gå och strosa, kanske tillochmed gå in på tivoli lite eller nåt?
Eller spa i torekov kanske?

Mamma: (Ignorerar det sista förslaget. Inte för att hon inte tycker om spa, men ibland får hon för sig att hon skämmer bort mig. Pfff.....) Hmm. Men det känns lite onödigt att åka till köpenhamn så bara över dagen... Men vi kan ju åka till göteborg kanske?

Eller varberg. Där är det ju så fint.

Jag och mamma ska alltså på en utflykt till Varberg. Kolla på fästningen, fika, åka bil.....
Skönt att jag har något att se fram emot.


Jag och mamma. Och vår husbil. Jag hatar vår husbil, den är så bullrig och kall och jobbig och man får alltid jätteont i rumpan och så blir man så rastlös. Ska jag vara ärlig har jag bott i den typ två gånger så bilden är lite missvisande, det ser typ ut som att jag är med på noterna och bara ÄLSKAR husbilslivet
men så är det alltså inte.
Tyckte bara att det passade liksom, lite utflyktsmood så...

Sen är vi inte riktigt så korpulenta som det ser ut på bilden heller, det var bara jag som failade när jag skulle göra bilden större.

Puss på er!

äta bör man...

Nu är det såhär.
Att jag har inga som helst svårigheter med mat och sånt, eller ja inte mer än vad någon annan mediaförstörd flicka i min ålder har i alla fall (vilket innebär att jag har ett hatkärleksförhållande till mat och att jag ständigt måste hitta på ursäkter för att jag äter så mycket kladdkaka.)
Dessa ursäkter kan låta väldigt olika. "Det lägger sig på brösten" eller "Jag har tränat mer än vanligt den här veckan" eller "Jag är ung och har bra ämnesomsättning, är det någon gång i livet jag kan äta mycket skit är det nu" eller "Jag kan faktiskt dö imorgon" eller "Mörk choklad är ju faktiskt väldigt nyttigt..." eller "Det är bättre för tänderna att äta mycket på en gång än att sprida ut det liksom" eller "Tyra Banks är faktiskt mycket snyggare som plusmodell än som size zero"

och så klassikern
väldigt effektiv faktiskt och funkar i alla lägen
"alla andra gör ju det"
och för att lätta mitt samvete över mitt syndiga frossande de senaste dagarna
och lite för att det är lite roligt
tänkte jag ge er (och mig själv) lite boostande bildbevis på att mina vänner är lika mycket matmonster som jag är, så att jag ska känna mig bekväm med att gå och baka kladdkaka sen
och så att jag får skratta lite.
Enjoy


Ida frossar gärna minsann


Matilda gillar glass


Selin och Martina gillar mat


Fisfia är också en liten gottegris minsann


Franska Fanny i Fransk matlek


Kajsa är också en riktig matmästare minsann, hon har ifs redan ätit upp här, men hon ser så glad och lycklig ut som man bara kan göra efter en riktigt god måltid, eller efter en hel kladdkaka

så nu är alla mina samvetskval som bortblåsta.
Man måste faktiskt äta, annars kan man dö
så nu ska jag baka kladdkaka!

Puss på er

När jag blir stor.....

Kanske berodde det på att jag spenderade hela gårkvällen med att böla till disneyfilmer
eller kanske för att jag snart fyller myndig och måste ta hand om alla de där läskiga breven från banken och grejer helt själv
kanske för att jag känner att jag inte längre har några svar på frågan "Jaha, vad ska du göra sen då?"

Helt plötsligt kände jag i alla fall för att ta tag i mitt liv och min framtid.
Så jag gjorde en lista
på saker jag vill göra, vara och bli
sen sparade jag lite utrymme också, så att jag liksom kan fylla i med tiden.

Såhär ser den ut nu iallafall:

  • reseledare (fett roligt. Man får resa, bossa över andra och dessutom en chic liten dräkt att glida runt i)
  • översättare (asnajs. Bara läsa massa böcker och skriva om dem som man vill på svenska sen, man behöver inte ens gå till kontoret)
  • föreläsa (jag tycker om batt prata)
  • krönikör/journalist (jag tycker om att skriva)
  • chef (jag gillar kaffe. Och att bestämma)
  • rädda världen
  • spendera livet med någon
  • rida (jag red jättemycket när jag var liten. En gång dog jag nästan när jag red, det tycker förresten Josefine är jätteroligt. Vill i alla fall börja rida igen när jag blir stor)
  • bli hollywoodmilf (vet inte om jag stryker det från listan tids nog kanske...)
  • resa mycket
  • alltid sosse! (Jag planerar att tjäna en massa pengar i framtiden, och jag planerar att betala en jävla massa skatt också. Sådetså)
  • uppfostra en son till att bli en bra man eller en dotter till att bli en stark kvinna (ska bara ha ett om jag ska ha nåt. Om jag får flera ska jag flytta till Kina så att jag kan skylla på att det var olagligt med fler, så jag var TVUNGEN att göra mig av med ett)

Efteråt kändes allt lite bättre
som om jag hade fått kontroll på det hela liksom
frågan är ju bara hur fan jag ska hinna med allt.
Det sätter jag upp på listan nu tror jag...

  • Klura ut hur jag ska få ihop allt på listan under ett liv

Sådärja, då har vi bloggat idag med!
Puss på er!


lite genus och så

Har precis varit och fikat med min kära storasyster.
När vi hade klarat av de vanliga artigheterna som "jaham hur är det med dig då" "vad hur du gjort i veckan" "vilket fint väder det är" "jag måste börja träna" "jag har fått skoskav" "min kompis har köpt en hund" ochsåvidare styrde vi samtalet ut på lite djupare vatten
så att säga.

Med tanke på att både jag och Jenny är uppväxta med en inbiten naturvetare till far vars svar på alla genusfrågor är att det inte går att förneka de biologiska skillnadena mellan man och kvinna, att det måste få vara så och att allt annat klassas som så kallade "biologiska återvändsgränder" är det kanske inte så konstigt att detta ligger oss så varmt om hjärtat.
Sen är det ju alltid mycket lättare att diskutera när samtliga parter håller med en liksom...
men seriöst
fick fett med vatten på kranen på bussen hem sen
värsta uppenbarelsen, kändes som att jag förstod hela världen och stod över hela systemet typ.

Flicka i telefon: "Asså. Jag fattar inte!!!!! Allt var jättebra sen ba var det inte det och jag ba, vi måste snacka typ och han ba blev skiträdd typ och ba, vad ska vi snacka om typ, och jag ba, men nåt är ju fel och så ba.........."
Ja, ni fattar
det vanliga liksom

och det är ju inte så jävla konstigt att det blir sådär om man tänker efter
hur många gånger får man som flicka inte höra att man ska "prata om det"?
Det började på dagis, när man inte kunde enas om vem som skulle ha vem som häst typ, så blev det lite bråk och otrevligheter, men fröken räddar det hela genom att sätta de inblandade flickorna i ett rum
och så får de prata.
Det är ju ganska bra ifs, själv älskar jag att prata...
Men grejen är att om det är två pojkar som bråkar, då säger fröken att "låt dem hållas. Pojkar är pojkar"
Men vadå, mig veteligen saknar inte pojkar i sexårsåldern stämband eller tunga eller faktiskt inte något av de organ eller förmågor som krävs för att kunna kommunicera med andra individer..

Sen tror man att pojkar och flickor ska kunna vara tillsammans
att de tillochmed ska kunna älska varandra
men hur fan ska det gå ihop, frågar jag mig då (och då är jag ändå inte lesbisk, inte ens bi faktiskt utan bara lite objektiv av mig)
om kvinnor har lärt sig att man alltid ska prata om problemen, samtidigt som män alltid har kunnat komma undan med sina problem. Sen sätter man en man och en kvinna tillsammans, och bara det är ju ett problem liksoim och så har vi en buss-situation.
Flicka säger "Vi måste prata"
Pojke fattar ingenting och blir jätterädd och tänker att fuck åh nej jag pallar inte med några problem, asså shit tjejer är ju bara problem asså, bäst att jag skiter i henne och kollar på fotboll med grabbarna istället. Så slipper jag prata massa problem.

Sen är det ju kul att vi alltid har fått höra att pojkarna drar oss i håret eller nyper oss för att "de tycker så mycket om oss, de vet bara inte hur de ska visa det."
Inte konstigt att man inte inser hur fel det är när man blir slagen av sin man sen när man blir vuxen då liksom. "Han menar säkert inte så, han vet bara inte riktigt vad han gör....."

Hoppas att någon bitter dagisfröken läser det här och får sig en funderare
alla dessa problem bara för att de inte orkar tjaffsa med Pelle eller Olle eller vad det nu kan vara om att de inte ska dra tjejerna i håret.......

Såååååå
nu har jag moraltantat färdigt för idag minsann
nu ska jag laga mat
puss på er

Godmorgon, godmorgon!

Nu är jag väl sådär lagom pigg och gosig...
Josefine är varm som en kamin
och hon stönar i sömnen
inte en eller två gånger sådär lite sofistikerat
utan konstant
oavbrutet verkligen.
Tänk om man sov så gott... tänkte jag och försökte ignorera henne, men det gick inte alls för då började hon hosta våldsamt istället.
När hon gick upp till jobbet vid sju, halv åtta var jag klarvaken, men nu har jag ju fått sova lite i alla fall.
Så nu sitter jag här då i hennes lägenhet helt själv. Hon måste ha känt sig riktigt ensam igår, annars hade hon nog inte vågat ta den här risken. Så nu trippar jag runt på tå för att inte förstöra något eller riva ner någon tavla eller nåt. Nu ska jag faktiskt diska lite åt henne hade jag tänkt. Det var en förjävla oordning här ska jag be och tala om (haha, nej så farligt var det faktiskt inte. Får nog softa lite på den punkten, annars går Josefine in i väggen när hon ser det här)

sen ska jag avnjuta alla de faciliteter Josefine utlovade innan (dusch, rakhyvel, munskölj, plåster, nagellackborttagningsmedel, mascara)
efter det ska jag nog vara redo för halmstads gator.
Tänkt om jag inte hade fått låna mascara....
Då hade det blivit kaos
Vem fan tror hon att hon är liksom, komma här osminkad.... Som om hon är någon jävla modell som ser lika bra ut utan smink som med?!?!?
Eller så hade det haft motsatt effekt och så hade kicks startat en insamling till "bättre behövande" i min ära, så hade jag fått en gratis mascara så att jag inte behövde skämma ut mig mer och så att ingen annan behövde dras med den beklämmande åsynen av en osminkad tjej.
Win-win liksom...

Men nähä ni, här kan jag ju inte sitta
ska bara ladda upp en bild på mig och Josiejoe först, lite som en hyllning liksom. Så att hon förstår att vår vänskap är större än de där små klagomålen ovan.


Tycker den här bilden speglar vår relation lite faktiskt.
Josefine försöker vara cool och fett alternativ men jag är så kort och oseriös så jag sabbar allt, men vi tycker om varandra ändå...

Nej, diska var det ju!
Puss på er

Hos Josiejoe

tjaaa

idag har jag jobbat.
Sen körde jag mig själv hem och duschade jättesnabbt för att möta folket i parken för parkhäng.
Nu sitter jag hemma hos Josefine vid hennes lilla laptop, hon har hittat sin rätta plats i köket (Josie är fet feminist säger hon själv, men vi vet alla att med den rätte mannen kommer hon att bli en riktig bullmamma. Sådetså) och Daniela sitter i soffan och dricker te och tittar på stolthet och fördom. Tänkte joina henne snart faktiskt.
Älskar stolthet och fördom

har inte blivit så mycket av det på sista tiden
mest såna blödiga filmer
eller fantasieggande saker med alldeles för många muskulösa män med alldeles för lite kläder
typ Troja...

Det kanske var därför det var så roligt att köra bil idag
jag försökte verkligen att inte tänka så, jag lovar
men det gick inte
ett tag undrade jag om in kära far valde att vinkla sina körskolerepliker på det sättet med mening, bara för att sätta dit mig liksom...

"Låt honom komma före nu Rebecka, du behöver faktiskt inte alltid komma först"

"Akta så att ni inte kommer samtidigt nu bara, för då måste du stanna. Då är det ju slut på det roliga så att säga"

"Ta det lugnt, ta det lugnt, ta det lugnt..... (entusiastiskt) Nu är det bara att köra!!"

sen fick jag motorstopp då sa pappa att ja, nej det gick ju inte alls det här.....
Var jag lite nervös kanske?
och ja... Det var ju ett tag sedan vi körde
Då kunde jag inte hålla mig längre

pappa undrade vad det var som var så roligt
jag sa något om att det var så kul att köra bil
han skrattade med mig och sa något i stil med "Du är rolig du, min lilla tjej"
haha......

Men nej, nu ska jag titta på stothet och fördom och hoppas på att de fina flickorna med sina vackra repliker kan få mig på andra tankebanor
puss på er!


"Jaha, vad ska du göra sen då..."

Alltid.
Den ständiga frågan....

Vi har gäster
jag stressar i mig maten så snabbt att jag får hicka
jag måste sitta kvar och andas
och då kommer det
konstaterandet
"jaha.... Sista året nu då"
mm....
och sen
Frågan

"Jaha, vad ska du göra sen då?"

helt ofattbart att dom inte själva kommer ihåg hur jobbigt det var att svara på den frågan!
eller så kanske det här är någon slags hämnd
typ "nu har jag avlat mina barn och gjort mitt här i livet. Haha får se om den här ynglingen tror att hon kan göra något bättre...."

Fett med ångest får man ju i alla fall
men det vill man ju inte visa
för man är arton år och har hela livet framför sig
och man älskar livet
och man tror fortfarande att alla drömmar ska besannas
så man måste svara utefter det
Själv säger jag alltid att jag ska utomlands, leva livet och sen veta vad jag ska bli så jag kan tjäna en massa pengar och hitta en man som kan skämma bort mig.
Det gillar dom, de självska 50talisterna...
så kan dom få sitta där och drömma sig bort till tiden då de var unga och dumma och trodde att de kunde "leva livet" hur länge som helst

Tänk om jag skulle provocera lite istället...
Bli gråtmild och säga att jag och en kille jag pratar lite med på internet ska gifta oss och flytta in i hans lägenhet i Mölndal eller något, och förlova oss får vi nog göra snart förresten för... Ja dte har hänt en liten olycka
så ska jag ta mig själv om magen och le helt lyckligt och saligt.
Det hade vart något
då hade de antagligen inte alls längtat tillbaka, utan helt plötsligt kommit ihåg hur otroligt banalt och hopplöst det var att vara ung.

eller om jag skulle säga att jag vill bli prostituerad så att någon kan älska mig lika mycket som Richard Geere (Oh fuck, hur stavas han?!) älskar Julia Roberts i "Pretty woman"

fast ja, det är ju lättare att säga att man ska utomlands, plugga lite, jobba lite och sen skaffa några snoriga ungar.
Det känns tryggare liksom
fits the picture så att säga
och samtalet kan gå vidare
till svampplockning och politik.

Nu är jag sen också
så pusshej

älskade tylösand........

jahaja, då blev det ännu en dag på stranden alltså.
Det var vi, de snygga, de rika, de populära....
de som tror att de är snygga´, rika och populära
wt-brudarna, de schtekiga turisterna, nakenbadarna, alkisarna
och p12 som tycker att de är ascoola som får gå till stranden själva och ännu inte har fått tillräckligt med dissar för att fatta att de är för unga för att ragga på fina flickor.

Ja det var typ vi, tror jag fick med alla nu.
Tänkte komma in på mina personliga åsikter om topless-brudar av olika slag nu också
men det blev jättetråkigt efter ett tag så jag suddade ut allt
hardcore...
Jaja, man får göra som man vill med det där faktiskt
och med tanke på min framtida politiska karriär borde jag ju lära mig att inte uttala mig om enskilda fall
en mycket användbar fras, särskilt i flyktingfrågor har jag förstått....

Nej ni, kan fan inte blogga på tom mage det gick inte alls märker jag.
Orkar inte ens skälla på min anonyma kommenterare och säga att denne borde försöka hitta en egen identitet, det kan inte vara kul att tvingas vara anonym alltid liksom
åh nu är det snart middagsdags, fett najs.
Sen ska jag till Jessika och socialisera lite med folk
det är ju lördag och allt.
Ska jobba imorn bara, så tänkte ta det jättelugnt
sitta i ett hörn, inte prata med någon och vara superdupersvår
eller ja, man behöver ju inte överdriva
har jeans på mig i alla fall för att markera att så kul ska vi inte ha ikväll minsann
haha.

Tänkte tillochmed ge er en dagens outfit bild
å fyfan vad töntigt
men vad gör man inte liksom


eh ja....
Man ser att jag har en vit, transperent top och jeans på mig i alla fall
det var väl typ dte jag ville ha sagt


kolla.
Jag kan pluta med läpparna också

ha en bra kväll på er då
pusspuss

hejhejhejhej!!!

neeeeeeeeeej
nu har jag inte bloggat på flera dagaaaaaar!
Ångestångestångest

Så nu kan jag inte skriva något roligt heller utan nu måste jag uppdatera mina skvallersugna läsare om mitt privatliv istället!!!!!!! FML
haha, fan vad jag älskar att spela martyr.
Typiskt kvinnligt tydligen, i alla fall om man ska tro den där mannen som skriver deprimerade inlägg på gråtrunka.blogg.se (jag lovar, den finns. Jag mytar inte alls det.)
Grejen är, att jag tyckte att den var jätterolig först
hahahaha, tänkte jag
och gillade allt som skrevs på facebook.
Värsta groupien typ
men sen någon dag när jag hade riktigt tråkigt
så klickade jag in på bloggen, fnissade lite och tänkte att nej jag får ju checka ut (check out fast på svenska liksom) mina likasinnade, alltså de andra som läser bloggen och fnissar lite, alltså de som kommenterar
och asså
DET VAR DET VÄRSTA JAG HAR VART MED OM!

Maken till kvinnohatare får man ju fan leta efter!
Så nu gillar jag inte den bloggen eller den mannen längre.

Smakprov:  "Äntligen en blogg om hur vi stackars svenska män har det, med hemska kvinnor, diskriminering och skitliv. Äntligen en blogg om hur kvinnor förstör allt de rör vid."
(Fast okej, det var ändå ganska roligt. Lite fnissfniss skadeglädje sådär)

"Jag predikar dagligen om Gråtrunkning, om hur sorligt livet faktiskt är, och framför allt... Hur underlägsna och värdelösa kvinnor är!
fast har tänkt på en grej.. thailändska kvinnor? visst, dom är socialt handikappade. Men dom gör ju allt deras man ber dom om, säger aldrig emot, utan bara gör det dom ska, föda barn och stå i köket!"

........!!!!!!
Men ja, vad ska man vänta sig eentligen. Att döma på de gramatiska felen och dylikt (dom istället för dem, dålig kommatering mm) så kan ju inte personen som skrev det vara förjävla klyftg eller världsvan liksom.
Han röstar säkert på sverigedemokraterna
och har keps på sig
och så snusar han säkert också.

Sååå, om vi ska sluta hata och göra det som var meningen istället
försöka åstadkomma ett någorlunda normalt blogginlägg alltså
så har jag, under de här blogglösa två dagarna
arbetat
fikat
varit på tjejkväll
blivit fett våt
(asså blöt, det regnade på mig och bussen var jättesen. Sen skulle jag cykla hem också, men jag hade inte några bra skor för det så jag ramlade med cykeln. I regnet. Då grät jag faktiskt.... och det där var bara fett pinsamt att jag erkände det. Hade ju kunnat sudda ut det nu ifs... Men min mor säger alltid att ärlighet varar längst, och hon är ju min förebild och så, så ja)

och nu har jag glömt vart jag ville komma...
Har fått skriva av mig litegranna i alla fall
och så blir ni lidande
mohahahahah

jaja, puss på er

första dagen på stranden

som jag redan har berättat har min barndom präglats av i det närmaste en fascistisk soldyrkan.
Därför vaknade jag med den välkända paniken och ångesten över att jag hade sovit för länge och det var fint väder och jag måste ut NUU
annars skulle Gud straffa min otacksamhet med att göra så att det alltid regnar just där jag är typ...

Jaja, action fick jag ju i alla fall.
Jag ringer upp Matilda, som var med Madde på stan och får reda på att nästa buss till tylösand går om 40 minuter och jag måste ju säga att det var lite svårt för mig att tvingas ge upp tanken på en lång frukost på balkongen (jag hann inte ens dricka kaffe!!!!)
men jaja, tänkte jag. Hellre brun och smal än blek och tjock liksom, skadad av idealen som jag är...
så jag la in de aborterade kycklingbebisarna (äggen alltså) i kylskåpet igen och tog fram två brödskivor istället som jag tryckte in i munnen samtidigt som jag sprang runt som en yr höna och packade väskan, klädde på mig, städade rummet lite provisoriskt och borstade tänderna. Förjävla tur att man saknar den där extra ykromosomen så att man kan göra flera saker samtidigt!

Tyvärr gjorde ju inte min morgonspeed så mycket skillnad med tanke på att jag missade bussen i alla fall....
Så jag fick cykla
det är inte så långt
bara nio km typ
och det var typ 23 grader varmt
och cykeln hade bara en växel
och jag är sjuk

men jaja, väl på stranden var ju allt glömt och förlåtet
alla var halvnakna och glada och allt var som det skulle vara.
Turisterna var redan feta och fulla
Barnen var ledsna och nakna
vi såg tillochmed några plasttanter (60åriga individer av kvinnligt kön som vägrar att åldras med värdighet och som kör på fettsugning, silikonbröst och läderbränna istället)
Madde undrade varför alla var så smala
jag undrade varför i helvete det skulle vara så sandigt
jag tappade min glass i sanden
p12-gänget bredvid försökte ragga på oss, okej att man är ung, men det där var bara konstigt. Inte ens cougarn inom mig vaknade till liksom, då är det illa.
Det fanns däremot annat att titta på måste jag ju erkänna

Nej fyfan vad härligt hörni.
Nu är det sommar!


pallade inte trycket

Seriöst, det gick inte längre att bara göra ingenting...
FY FAN vad tråkigt jag hade där ett tag alltså
och ändå hade jag gjort allt som i vanliga fall brukar rädda min rastlösa själ

städat rummet
tömt diskmaskinen
dansat runt i huset
provat massa olika kläder
facebookstalkat random personer
dagdrömt om att jag är en jättestor skådespelerska med jättespännande kärleksliv och fett hett sexliv
men det räckte ändå inte

jag KUNDE helt enkelt inte stanna hemma och vara helt sysslolös en hel dag
så jag ringde Martina Höier.
Hon slutade halv fyra
desperat som jag är dubbelbokade jag med Kajsa, så vi gick och fikade
lyckligtvis träffade jag en bortglömd och lite halvlack Martina Höier på stan sen, så hon fick vara med och fika
sen stötte vi på franska Fanny och hennes "ex bästa vän" som hon kallade det.
Skönt att dom fortfarande kan vara lite vänner liksom, även efter uppbrottet....

Martina berättade om livet på jobbet, som tydligen lekte lite
sen berättade hon om sitt haff förra veckan, som tydligen var lesbisk och som, när Martina berättade att hon gillade killar blev väldigt hämndlysten och försökte para ihop henne med alla sina konstiga kompisar.
Fanny berättade sjuka historier om att hon i hemlighet brukade försöka få gubbarna på jobbet att få hjärtattacker av hennes franska sexighet
jag berättade p&l historier som ingen riktigt orkade lyssna på.....

jaja, det var najs i alla fall
nu känns det ganska okej att återgå till att göra ingenting igen faktiskt.

Puss!


en ashet bild på mig och Kajsa från förra midsommar får pryda detta nödvändiga, revolutionerande inlägg...

your girl is lovely, hubbel

okej, hade jag vart min läsare hade jag nog undrat om hon som skriver den här bloggen har något liv överhuvudtaget eller om det enda hon gör är att äta frukost och titta på det där dåliga, halvt kvinnoförnedrande sex and the city-programmet.
och det kan man ju fråga sig....

Till mitt försvar kan jag säga att jag tydligen fortfarande är så trött att femton timmars sömn tycks nödvändigt, att jag har lock på båda öronen och håller på att hosta upp mina förstörda lungor typ
så det känns liksom lite okej att sitta inne hela dagen och analysera
eller låta carrie analysera åt en, det funkar också.

Idag handlade avsnittet om att mr Big hade träffat den där modellen Natasha och förlovat sig med henne, efter bara fem månader!?!?! Väldigt konstigt med tanke på att han efter två år med Carrie aldrig ens tänkt tanken på att ta steget liksom...
Personligen tycker jag ifs att det hela är lite töntigt. Måste man verkligen sätta en ring på varandra för att man ska fatta att man älskar varandra liksom?
Fast sånt är jag kanske lite för ung för att förstå, säger mor min.
Med andra ord är jag inte gammal nog för att inse att mina storslagna drömmar aldrig kommer bli mer än drömmar och att jag istället borde nöja mig med att hitta en man och två barn att vara "lycklig" med...

men nej fan, nu tappade jag tråden.
Grejen med Natasha var att hon hade rakt hår
hela hennes lägenhet var beige och sval
precis som hon själv 
hon var perfekt
men tråkig
enkel

Carrie har lockigt hår
hennes lägenhet är alltid stökig
hon är lite sådär halvt neurotisk
och alldeles för svår.

Grejen är att Big älskar fortfarande Carrie, det syns lång väg
men han förstår henne inte 
tydligen finns det en film som heter "the way we were" med Barbra Streisand, där hon är tjejen med krulligt, vilt hår och en kille som hete Hubbel är mannen som inte klarar av henne.
Hon är storslagen, svår och stolt, precis som alla krulliga kvinnor
så hon gratulerar honom och hans nya, rakhåriga kvinna genom att stryka honom över kinden, suga honom med blicken och säga "your girl is lovely, Hubbel"
sen blir han aldrig sig lik igen

och jag, som krullhårig, lite smått neurotisk kvinna fick typ fem uppenbarelser på samma gång
och nu sitter jag och lyssnar på melonkolisk musik och inbillar mig att det är okej att sitta inne hela dagen
bara för att jag är för svår för att bli älskad typ

haha, det är förjävla tur att jag inte är helt seriös, för då hade det blivit lite patetsikt det här.....
men ja, dags att avsluta känner jag.
Puss på er!

home sweet home

sitter i soffan med frukosten framför mig. Det känns som att det var bra mycket mindre än en vecka sen jag satt här sist....
Som ni märker på min stört oinspirerande inledning är jag sjukt trött, men vad ska man förvänta sig liksom?

Den enda någorlunda goda sömnen jag fick avbröts av att några raidade vårt tält och letade efter någon Maja, vid fem halv sex någon gång. Efter att ha svurit dyrt och heligt i typ en halvtimma på att ingen av oss var Maja och att vi inte visste någon som hette Maja fick vi barmhärtigt nog sova vidare.

Veckan har gått upp och ner kan man säga men trots öroninflammationer, brännskador, bajs, kiss, baksmällor och andra katastrofer har vi faktiskt lyckats hålla humöret uppe någorlunda.
På tåget hem var stämningen på topp
Josefine visade stolt upp sina nyförvärv (hemlighetsstämplat) och vi andra såg med skräckblandad förtjusning på och fnissade lite förläget.
sen däckade de flesta och de som inte däckade tog jättecharmiga foton (själv tillhör jag tyvärr den första gruppen.)

Nu är jagså trött och oinspirerad att jag inte orkar blogga mer och jag kan inte för min värld förstå hur jag ska orka jobba ikväll, men den stunden den sorgen typ
å herregud vad dåligt, hade jag vart riktig bloggerska hade jag nog inte fått vara det längre efter det här inlägget, haha.

Kan ladda upp några bilder och försöka rädda det hela kanske...


påväg, pigga glada och taggade


tältschtek


välkommen in


rent och fint i campet.....


någon spelning.
Vi såg faktsika ganska många när jag tänker efter
fyra om dagen typ..
Deadmau5 var bäst
eller maskinen, eller Veronica Maggio
eller Håkan kanske
those dancing days var också grymma...

Nu ska jag tiita på sex and the city och radera det som behövs raderas ur minnet.
Puss på er!

 


RSS 2.0