att inte bli förstådd

Idag har jag gått på stan och gjort en massa små ärenden (Vuxenpoäng)

Bland annat var jag på apoteket och på peter beiers (fett exklusiv chokladaffär. När man har handlat där får man alltid ett litet smakprov. Idag fick jag TVÅ samkprov, vilket verkligen gjorde min dag.)

Men det var inte bara denna speciella företeelse som liksom avvek från det normala idag...
Seriöst, alla var typ fett konstiga mot mig av någon anledning! Fattar inte grejen.

På apoteket då t.ex. Så hade jag tryckt på receptknappen då och fått typ nr 120 och det var typ nr 15 som betjänades (okej inte riktigt. Men typ) så jag började kika runt lite i butiken, fastnade lite vid sminkhyllan (de har fått in smink på apoteket nu. Sjukt va) och jag var fett sugen på att köpa något för det såg så bra och skonsamt ut liksom, men sen kom jag på.
Att enda anledningen till att de hade börjat sälja smink på apoteket var att de ju nufötiden är utsatta för konkurrens, sånt borgerligt påfund ni vet. Och det vill man ju inte vara med om, tänkte jag och kollade på vitaminter istället.

och så frågade jag en apotektant om hon tyckte att jag skulle börja äta vegetarianpiller för att jag är vegetarian och kanske har vitaminbrist typ.
Då spärrar hon upp ögonen och tittar på mig som om jag kom från yttre rymden, sen tar hon burken från mig och läser jättesnabbt inantill, som en islamisk fanatiker som rabblar något från koranen typ, och sen liksom TRYCKER hon tabletterna i min hand och springer iväg för att hjälpa nästa....
Fett konstigt

sen när jag skulle gå fram till receptluckan råkade jag typ ramla in lite i en dam som satt och väntade (ni vet, när man snubblar till lite typ...) så bad jag så HEMSKT mycket om ursäkt och fyrade av värsta bländande leendet typ, men hon bara blängde på mig!!
Asså verkligen riktigt fientligt...
Jag började känna mig riktigt missförstådd och hatad faktiskt

Sen kom jag då in på peter beiers och började peka ut vad jag ville ha i paketet som jag ska ge till mormors sambo eller särbo eller vad de än är...
Så sa jag att jag inte riktigt visste vad han gillade men att vi kunde börja med en sån med rom i, för han är lite äldre och de brukar ju gilla sånt, hehe. Lite skämtsamt och lätt sådär liksom.
Så väntade jag på det överseende leendet typ men hon bara tittade på mig över disken och rörde inte en min!

Asså, hon kunde ju i alla fall ha sagt något professionellt typ att den brukade vara uppskattad tillsammans med en lagrad whiskey eller nåt, men nejdå...

Jag tror aldrig jag har känt mig så fail i hela mitt liv, förutom den gången jag slog huvudet i hatthyllan och råkade spela abba högt på samma bussresa då kanske...

Jaja, ha en bra kväll!
Puss.


Kommentarer
Postat av: Josie

Tönt

2011-11-05 @ 01:20:02

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0