Aldrig får man vara riktigt glad..

I morse trodde jag för ett ganska flyktigt ögonblick att det här skulle bli typ den bästa dagen i mitt liv.
så bra att jag till och med sa till Josefine att hon fick "dra så många kortisskämt hon vill!" (ett kortisskämt, för er som inte är så insatta, är en liten "lustighet", ofta en ordvits som får oss kortväxta att känna det extra mycket som att de långa i samhället ser ner på oss. Exempel från livet, by Josefine: "Nähä, hörde du inte Becka? Det kanske var för att ljudvågen gick över dig?!")
hahaha
kul.

jaja, inte ens det skulle kunna få mig inte ens det minsta missmodig idag, tänkte jag då alltså i min euforiska enfaldighet
och varför det, undrar ni då såklart

för att jag har vunnit etthundramiljoner på en trisslott kanske?
eller för att jag äntligen har blivit antagen till hogwarts, efter sju års väntan?
kanske för att jag har insett meningen med livet,
elller hittat mannen i mina drömmar och gift mig med honom??
Fast nej, nu spårar det ur lite, jag berättar vad som hände istället.

JAG KLARADE KÖRKORTSTEORIN!!

så då blev jag superdupermegadunder-glad och log mot alla påväg till bussen i min lilla rosaskimrande bubbla och tänkte att vilken vacker plats världen plötsligt hade blivit, nu när det inte fanns någon äcklig körkortsteori som förstörde allting.
Typ så var det

och världen var fortfarande ganska vacker när jag kom in i skolan och alla undrade hur det hade gått och jag fick säga att jag hade fått 61 poäng (ganska bra faktiskt).
allting var fortfarande frid och fröjd när jag bestämde mig för att göra ett toalettbesök.
Men sen när jag vände mig om, BOOM så spräcktes min lilla rosa bubbla, för på någon jävla vänster hade TVÅ ILLRÖDA ÄCKLIGA FINNAR poppat upp i mitt ansikte, bara sådär (säkert massa stresshormoner som utlöstes när jag klarade provet typ, men ändå) och mitt hår var alldeles jättefett, och så är det ju det där hemska ljuset som får typ alla att se trötta och fula ut (funderar verkligen allvarligt på om det är något slags trick för att få oss att fokusera på undervisningen och inte på "annat")
....

ja, så det var ju mindre kul.
sen var det spanska och det var jättetråkigt, och nu var jag alltså helt på det klara med att det här faktiskt inte alls var någon särskilt bra dag i min livshistoria.
När Antonia dessutom påminde mig om att vi har ett matteprov på något vi knappt har gått igenom nästa vecka, kändes det ännu sämre och jag var tvungen att straffa mig själv med mattestuga.
Sen när jag kommer hem och loggar in på facebook möts jag av typ femhundratusen (fem i alla fall) äckliga kärleksförklaringar av folk som älskar varandra hit och inte klarar sig utan varandra dit.

Jag söker sympati bland mina fina flickor.
"Det luktar avundsjuka ända till Vallås"
skriver Amie

nej, inte alls kul faktiskt.
men Puss på er i alla fall!

Kommentarer
Postat av: Klawitter it is!!

ÅHHHHH GRATTIS TILL TEORIN!!! :D

2012-01-18 @ 15:46:28

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0