jag och min nageltjej

det var ju nyår för ett tag sen, för er som har missat det
och då ska man ju göra sig sådär lite extra vacker, glitter på ögonfransarna och allt vad man kan hitta på.
Själv tänkte jag lägga löjligt mycket pengar på att fixa mina naglar (långa och glansiga och manikyrerade ni vet.)
750 kronor kostade det, närmare bestämt.
Men jag hade presentkort på 300 så det var luugnt.
sen har jag ju det ganska gott ställt och så också. höhö

I vilket fall som helst, så gick jag runt och kände mig väldigt glamourös hela dagen då, gjorde mina snittar, kollade så att bastun fungerade, lade champagnen på kylning... ja ni vet. (det var bubbelbad och bastu som stod på schemat för flickorna nämligen, innan middagen och festandet drog igång. Fantisera så mycket ni vill)

men det är nog så
att själva grejen med att det kostar så löjligt mycket, är nog att man ska ha så mycket pengar att man  inte behöver göra mer än att sitta ner med händerna i knät typ.
För efter lite inte så glamourösa aktiviteter, som dammsugning, tvättning, etc. så var inte mina naglar alls särskilt fina längre, och efter den extravaganta nyårsfesten fanns det bara 4 av 10 dyra naglar kvar...

Det skulle ju bara inte hända, tänkte jag.
och det är här min nagletjej kommer in, för det tyckte inte hon heller
så utan att jag inte ens behövde ta fighten och hävda mina rättigheter som konsument, fick jag en tid för att komma in och fixa till dom (GRATIS!)

så nu är mina naglar jättefina igen
och jag och nageltjejen är typ bästisar.
Seriöst, det kändes verkligen som att vi kunde prata om allt
det gjorde vi också ifs...
om små pojkar och deras mammor ("Jag är tillsammans med dig, inte dina föräldrar") , om att jag hade haft svårt att sova natten innan ("Men ALLA jag har pratat med idag har också haft det!! Det är säkert något med månen.") om yrkesskador ("Jag menar, jag tittar ju alltid på folks händer...")
ochsåvidare.

Jag kände verkligen att vi fick sån fin kontakt
och eftersom hon var så trevlig och gjorde om alla 4 naglarna GRATIS
kände jag mig nästan tvungen att boka en ny tid, för att komma på återbesök om tre veckor.
Då kostade det bara 500 kronor.
Kanon, tänkte jag.

Men så kom min mor och kraschade alla mina drömmar om att få kompisrabatt hos nageltjejen genom att säga att hon säkert är lika trevlig och engegerad med alla sina kunder (bullshit om ni frågar mig) och att jag, om jag går på återbesöket, har lagt typ 1000 kronor på mina naglar den här månaden, och att det motsvarar typ halva min månadslön
och det har hon ju typ rätt i...

men visst är dom fina??



såja, det var nog allt för mig, börjar bli lite hungrig nu faktiskt.
Det blev nog ganska ett ganska långt inlägg tillochmed, men så är det
efter en tid av bloggtorka...

men jag kände att det här verkligen var något jag ville sprida liskom
puss på er!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0